Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact



Ur Mannen På Gatan 1991.





Sexualitetens Situation Idag – Del 2

eller

SUBLIMISERINGEN AV AVSUBLIMERINGEN


“Ekonomi är repressivt desublimerad sexualitet, och sexualiteten underställs i sina former denna sublimering.” Så inledde jag min förra artikel. (Se Kvicksand, Surrealistförlaget 1989). Förutom att jag bör kritiseras för att alltför vårdslöst ha använt ett begrepp av Herbert Marcuse (Eros och civilisation) – kanske kan man tolka denna förenkling som en provokation – innehåller denna vårdslöshet element till hypoteser som bör utvecklas; även andra sådana finns i artikeln. Det hade varit riktigare att påsta att, för att hålla fast vid Marcuses begrepp, “Ekonomi (just nu marknadsekonomin, med sin psykiska motsvarighet, prestationsprincipen, den borgerliga epokens realitetsprincip) är förtyckande sublimering av sexualdriften (Eros, lustprincipen) – men den manifesta sexualiteten inlemmas själv i förtrycket så att dess tillfälliga befrielse – ‘avsublimering’ – inom förtrycket ger de sexuella handlingarna bytesvärde istället för bruksvärde.” Bruksvärde skulle här kunna tolkas som drifttillfredställelse, bytesvärde som dennas förtingligande – förvandling till handelsvara – och alienering. Vi trycks idag ned av kravet på maximala sinnesupplevelser och förintar därmed möjligheten att fördjupa vår andes koncentration.

Skönjandet av en historisk tendens kan också preciseras ytterligare. Mitt tillägg om att den fattiges sista handelsvaror är dennes egen alienerade kropp – och andliga tomhet – förebådar följande tanke: Martin Stejskal faksimilTendensen under kapitalismens alltmer katastrofala ekonomiska kris, att naturens och samhället produktivkrafter degenererar alltmer för att ge plats at destruktivkrafters upprustning, våld mot människa och natur (den härskande klassens sista maktmedel) motsvaras psykiskt av en alltmer utbredd “förtryckande avsublimering” (marknadsmässig sexualitet), ständigt kombinerad med ett förstärkande av dödsdriften (längtan efter undergång). Dvs, när kapitalismen “upptäckte” att den “sexuella frigörelsen” kunde accepteras och t o m utnyttjas utan att samhällssystemet föll, upphörde dess rädsla för att den sexuella frustrationen, kommersens drivfjäder, skulle upphöra. Om kapitalismens återerövring av östeuropas planekonomier leder till en viss nedrustning – förutom av civil “terroristbekämpning” och attacker mot arabvärlden osv – innebär dess fortsättning på samma sätt i psyket också en kolonisering (dvs sublimisering) av de “befriade” (förtryckande avsublimerade) områdena: den manifesta sexualiteten och förstås produktion (inklusive konstnärlig och av barn) i “fri konkurrens”. Njutningen “sponsras” av förtrycket, dess media – och den “allmänna stämningen”. Det privata blir förmedlat, officiellt och därmed sublimiserat, för man är ju fortfarande på jakt efter “avvikelser” som t ex sexsekten (vilka kanske konkurrerar om förtrycket och dess definition av anständighet och frihet?).

Vad som varit frihet blir sublimering. Denna process sker i hela Europa. Den befrielsens ande som krävde köttets befrielse, blir istället maktens nya språk. Den officiella, förmedlade “fria erotiken” tvingas in i överjaget. Dess karaktär pendlar nu mellan att vara en produktivkraft och en destruktivkraft. Såsom destruktivkraft är den ytterligare en attack mot den revolutionära kraften av människans biologiska arv, libidon, för att upprätthålla den för marknaden nödvändiga frustrationen av sexualiteten. Erotiken är för den officiella ideologin nödvändig mångsidig och tillgänglig – men bara på marknaden, bara förmedlad. Således blir den också samtidigt otillgänglig om inte priset betalas, samma pris som i den övriga fria konkurrensen – den närhet som upplöser individens försvar och avskaffar frustrationen förhindras maximalt.

Den kapitalistiska ekonomin ropar ständigt på fler konsumenter men vill minimera producenternas antal. Överproduktionen som i produktionsledet fungerar som en överbefolkning tycks sedan lång tid nu ha skapat en absolut överbefolkning. Barnalstrandet skapar redan från början en brist, man föds till en konsument. Arbetslivet är självt allt mindre produktivt, alltmer parasitärt, yrkespersonligheten ar en köpt personlighet, en “livsstil” – betald med en tugga i libidon. “Vad gör du?” är alltjämt den första frågan vid personlighetsmätningar, men syftar inte på rollen i den traditionella varu-produktionen, utan på personlighets-konsumtionen (där också konsumtion av en fritidsroll, äktenskapsroll, fylleroll etc. fyller upp personligheten som helhet). Personlighetsmarknadens priser är fallande. Dess massproduktion gör en större formell frihet (i valmöjlighet förknippad med ett större reellt främlingskap: en enorm konsumtion av lustupplevelser, men som minskar i värde och ökar i meningslöshet. Lustprincipen hålls frustrerad. Förtvivlan över detta måste dock kunna vara ett ursprung till en äkta sanningssökande kritik, och ursinnet möjliggör en attityd där frihet kan materialiseras. Biologin tvingas ständigt till uppror: det är ju den förtrycket parasiterar på. Kapitalismens sexuella historia är en inåtgående virvel som blir alltmer högljudd. Men ur avgrunden talar brunsten själv också både tydligt och obevekligt för det allra starkaste som kan förena människor och som gör det i evigheter.

Johannes BERGMARK


Johannes Bergmark
Kontakt (Bergmark).
Denna sida uppdaterad 11 april 2012.

Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact