Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact

 

 

Mattias Forshage


 

 Eskatologi & Skarpsanning

 

 


 

NYTT BIDRAG TILL LÄRAN OM  DE YTTERSTA TINGEN

 

dröm 1 augusti 2008

Resten av livet består av två långa dagar
Till sist samlas vi alla på den stora stranden
Men vägen dit är en lång nerförsbacke genom nattlandskapet
Talldungar och gräsmattor men ingenstans vatten
En ung svart man går bredvid och han kysser mig
Då måste jag tyvärr fråga mig om mitt eget kön
Jag ser ut som en dålig flicka i pagefrisyr med handväska och stora
ringar i öronen
Men jag är uppbyggd av många lager, många foder
Alla är av skumgummi med en frukt som färdkost i varje
Som tunna bitar av kött dammiga av mjöl
Jag är full av extrafickor se jag öppnar mitt särskilda blixtlås
Och drar fram ett smörgåspaket en banan en äggklocka

Resten av livet består av två löjligt långa dagar som man kanske kommer igenom
Först ska man bana sig väg genom folkmassan på det här torget
Det överfyllda torget i den här medeltida staden
En loppmarknad där alla vräker bort sina sista ägodelar
Fattiga gamlingar var och en med en hjärtknipande historia att berätta
Jag kommer inte att hitta fram bland alla dessa människor
Det blir natt och nu är det bara nattvakterna som stöter emot mig
De som går omkring och ropar vad klockan är för att hålla spöken borta
Mig håller ingen borta barfota i smutsen
För när jag kommer att vakna den första dagen
Kommer jag att fråga mig vad som ligger på mitt bröst mellan prassliga lager
Mellan det ena och det andra lagret av plastfolie och wienerdeg
Det är inget hjärta det är elliptiskt stenhårt fruktsmakande
Men även en sådan blodsten kan förvåna när den fäller ut antenner och ben
Det är en kackerlacka i overallen som är det enda som håller mig vid liv
Jag prasslar som torra löv som bark som grottmålningar

När jag väl ska komma fram till stranden
Den ligger mitt i byn och inget vatten finns i sikte
Ska jag lägga mig ner och vänliga händer ska ta av mina kläder
Nästan en hel folkmassa av grävare, baderskor och barn
De roas av mitt kön och av min håriga bringa och de täcker mig med sand
Runtom kroppens konturer sticker de ner träd och utsiktstorn
Giraffer vandrar och betar där, mårdar jagar i träden
Är det detta som blivit av vår storslagna affärsidé
När alla stadens prostituerade skulle anställas som vinterutflyktsguider
Och lura med sig folk på livsfarliga polarvandringar utmed klipporna
Men vi visste ingenting om deras gängse taxor
Varför hade vi alls gjort dessa fåfänga planer för att reformera staden
Det verkar ju inte finnas något sätt ens att ta sig fram från torget
till stranden

Utmattad lägger jag mig i en sovalkov runt ett hörn från torgets brunn
Och ser denna lilla lilla kackerlacka vakna till liv
Resa sig ur gatudammet piska med antennerna och ta till vingarna
Rakt emot mig och jag ser den tydligt och kan vifta bort den med handen
Och den kommer tillbaka mot mig i exakt samma bana och jag kan slå iväg den
Och den kommer tillbaka mot mig i exakt samma bana och det blir ett
oändligt pingpongspel
Jag blir stött över att den är så mekaniskt styrd av nyckelretningar
Att den varken kan ge upp eller variera sin anstormning
Om doftkällan är stilla och ljuset är detsamma skall vägen vara densamma
Och solen har ännu inte rört sig på himlen
Vi ska spela denna absurda pingpong resten av dagen
Jag tröttnar och slutar och ser kackerlackan komma allt närmare
Den syns inte, och känns inte
Den måste ha landat i ansiktet varför är den så lätt
Jag gräver i ögonen och i ansiktets alla vrår den känns inte
Jag vågar inte resa mig mera inte fälla ut mina egna vingar

I början av dessa två dagar vaknar jag och allt är tyst
Vid amfiteaterns rand står två kvinnogestalter av ljus
Glödande konturer av vitt, ingen yta, ingen struktur
De ser ur som fäktare och de är inte mina syskon
De är inte rödhåriga och de bär inga vapen
När jag frågar säger de att de är de är de två resterna av härden
Vadå menar de av härdsmältan har det gått under
Nejdå de fnissar de bär bara de sista glödande kolen från den gamla världen
Som kommer att bäddas in i sand berättas en godnattsaga för och sedan
slukas som glass

 

 

 

 

 

SKARPSANNING

 

Räkna på fingrarna, medan du har några kvar
Det var ett tomt sekel däremellan, där man bara skymtade vispgrädde
och snö och levermossor och berg
Det var berg som sov som ett nytt hem nödtorftigt hopskrapat på loppmarknaden
och ändå utspelade sig allt på en bädd av granris
Den som tittar upp genom ett akvarium kan bara se korna beta
men ändå har det kommit en olycksbådande gäst i hamnen
För en ringa kostnad och med bara milda febrar
och i genomsnitt femtio familjer sönderslagna
Även gamla korsetter sönderfallna konstruktioner av tunnband som korna trampat i
Det var den rad av vinflaskor som skulle lösa problemet
men som nu körts över av kranbilen
eller om det var en gammal hästskjuts med en groda på kuskbocken
Det var en unik samling ingenjörer som låsts in
Pajkastningen såg ut att kräva sprängämnen
Det var den tunnan som hade kluvits i lavinen
Och blodet sköljde över stigen och en magnifik spettekaka blottades
Allt man kan tänka sig ryms i en halv tunna
En eolsharpa som påstods locka till sig spökena
Jag har varit den sista som sov i dessa berg
De andra satt där stelt uppstaplade till gruppfotografering
Med stora långhorningar och andra spektakulära insekter i ansiktet
Och trots att jag bara hade läst små bisarra magasin under tiden
var nu järnvägsstationen indragen
och det fanns ingen chans att ta sig ur ett tomt sekel
En enda sak utspelar sig före den rådande mottagningen
och det är genomletandet av tångruskorna på ett lågt skär i ytterskärgården
Det blåser vin och det skär små stycken av kork
och familjernas döttrar har förskansat sig i klippskrevorna tungt beväpnade
Är det människor eller är det ostar från stora skeppsbrott som kommit flytande
Det är lövträden som lyssnar och ingen har väderkvarnsvingar
Den vanskötta boskapen kommer att ta sitt förnuft till fånga
och alla deras övergivna bilar och tält
En efter en av inspektörerna hade kravlat döende därifrån som sköldpaddor
med små berg på ryggen
som rann av stearin och sågspån och kanderad frukt och sågblad
alltsammans till en ringa kostnad och strax innan säsongsavslutningen
strax innan idegranen och inte alls långt från stigen
Det var alltså strax utanför tidtabellen och det stod en blåsorkester
och vilka hjärtskärande skrik från familjerna
och från vägvisarna som nedblodade var tvungna att släpa resterna av stugorna bakom sig och med tångruskor och med enstaka förolyckade får och med sönderrostade jordbruksredskap och med dockor i naturlig storlek som föreställde svunna kärlekar och som nu var i ganska dåligt skick av att ha dragits över hällar och genom snår
De döljer ohyggliga blommor som ingen pollinerar
Det är inte all vanskötsel som är vanskötsel
De kan också ställa ut sina föräldrar i vindpinade utkiksposter mot havet och ge dem trumpeter att öva på
Gammal sill som hållit sig medan köttfärsen blivit illa ankommen
Det satt en skräckslagen sekreterare med illa skadade ben och försökte räkna på läget
Någon måste ha lyft den kommunala sandlådan på raka armar och spillt ut det här isblandade spåret på sin vingliga väg därifrån
Det var också kommunen som bekostade fyrverkeriet
Men vem stod för latrinhämtningen
Och vem skulle skyffla undan rasmassorna och leta efter överlevande
Och vem orkade gå efter en ny flaska vin
Och vem skulle påpeka för dem att arkitekturen av drivved och skarpkantade isflak kunde falla samman till våren
Och att en annan kontinent kan ha kommit avsevärt mycket närmare
Var det verkligen detta de hade anmält sig som frivilliga till
och var alla dessa fiskar verkligen ätliga
och är det säkert att Södertälje ligger i närheten av Stockholm
och vad var det nu för år i år

 

 

 


 

 


 

Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact