Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact

 

 

Karl Eklund


 

Dikter

ur Spindelkransen växer (2009)

 

 




Kalkregn vid horisonten

I klang med mitt allt vitare ansikte
De röda öknarna bleknar
Trasten går en underjordisk gång
Likt en tång klämde vinden min handled
Och fick den att berätta om floden
I kaktusens ögon en mildhet som bär nålar och sav
Målad på ett pansar av månen själv
Lyfte jag ögonlocken

 


 


Det ena

Att lyssna på en havsmanet eller ta av sig sin pistol
Att hemlighålla en gåta eller ta tåget mot norr
Att växla ett spår eller trä ett spett
Att elda en byxa eller omfamna
Att slå sig i huvudet med en burk eller förbaska
Att skåda ett fjäll eller ångra sig
Att stänga ögonlocken eller skratta
Att fnysa eller skotta en backe
Att höra en tupp eller stjäla


 


 

 

varje bokstav visar upp en värld av betydelseångesten bor i möjligheten

varje bokstav har sin egen sorgsorgsenhetens O eller glädjens A

stockholms två arkipelager blir i språket till en

språket kan inte botas

dess själ kan inte frigöras från bokstäver

alfabet betyder oxhus och så mycket mer

 


 


som ditt sjögräs
som spinner i havet
som en dikt av en människa
som exploderar klockan tolv
ditt hår
som en svart färg
dina axlar
som en virvelvind
dina fötter
som fyrverkeri
som en brinnande motor
som ett spjut i myrslokens hand
som den spräckliga syltburken

 


 


i citrusfruktens närhet
gömmer du ditt skal
när formerna möts
och går isär
i midnattstimmen
i väntan på en flod
den vita frosten
i näckrosen finns en stjärna
snart faller daggen
överallt strilas ormbunken
ödet samlar sina krafter
till försvar av det okända
på randen av dina händelselösa dagar
i skuggan av näckrosen finns en stjärna

 


 


hamstern äter upp huset
som svart nagellack över bordet,
spinner som en svävande katt
stram över tidernas begynnelse
operativ i surrealismens tjänst
som små barn inuti en chinchilla
utan kläder på ett högt berg
enkel i fjäderns hydda

 


 


musikens elände kommer emot dig
med en krans av pistoler
och nynnar på en lurig visa
y-formade mönster paralyserar ditt öga
samtidigt som vinden rör om bland sand och salt
televisionen speglar din rädsla
när du badar i havet väcker du åskmolnen till liv

 


 


dörrmattan svävar i luften
när du var ung
sjöng främlingarna i dur och moll
på samma plats som en handgranat
molnen avfyrar pilar
mot din hals
smultronen smälter i munnen
avläser ditt sinne
med en pinne som stetoskop
när du var ung
spelade du in ljud på stranden
molnen har sin egen eld
polarisen smälter
pingvinerna beställer in vin

 


 


jag är på väg till en plats som är bara min egen
jag är olik men ändå lik
jag kliver in i nordanvindens kök
jag skriver in mig i lövens bok
jag skalar av en hinna hud

jag gömmer mig under motorvägen
söker efter en sirapssuck
efter en vindpust mot mitt bröst
efter strimmorna i kattens päls
söker i gruset efter italienska ord
jag är innesluten i en gloria
och kan inte ta mig ut
jag söker efter en blixt av is
söker efter skorpioner i dimman
strålkastare på öppet hav
söker efter en kastanjeallé bland molnen

jag ramlar ner i en snöklädd ormgrop
tänker på när ormarna kokar sitt gift
sökandet är en pendelrörelse
att mekaniskt dingla mellan två extremiteter
sökandet är som matematikern på havets botten
som att hosta upp ett äpple av guld
som en mjukhet försvinner och lämnar plats åt en blåtira




 

 

 

 

 

Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact