Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact

 

 

Emma Lundenmark


ur Dejviska 2002

 

 

 


här är
ingens sång
   av allas öron

alla som byggt staden
gul
av inflammationen

mitt fönster din smäll
och det ljusklädda barnet däri
kanske en sång i maggropen

för de går en dans
över himlens sårskorpa

en repa från
det innan

vi kastar pappersservetter
kodord från varandras huvuden

hej
eller inte

du lyfter av ditt
förband

det har stelnat

du klistrar fast dig
i mitt fönster

som ett ja

när du går förbi

 

 

i natten   dröm-

trummande är träden mot fönstret
 
mot

sovandets rytmiska smekhav
  
att långsamt
när det där fallet
 
     mot drömmen   det inbjudande

fallet
blir en vana

               jag kommer

 

 

och   du vinkar
med avklippta fingrar

till din saft som lämnat dig

till dig

och handen har fastnat

du knyter dina ben
runt   pekfingret

pressar solen
ur månen

en nattfjäril landar på
ditt öga

vill lägga sina ägg

i dig

 

 

att stycka världen

och lägga den i frysen till drinken
på morgonen

innan jobbet
dit tunnelbanor åker

och avståndet mellan vagn
och plattform

kommer aldrig komma närmare
varandra

mellan

springer barnen som lämnade
magar i tid

för dans utan rörelser och alltid   i otakt
till dunk som

fräter i armveck

min nyfödda dotter har
en saga

till de stympade dvärgarna
i otid

dörrarna stängs
en suck i kläm

en saga utan dotter

 

 

jag har spottat säger
du

jag har spottat ut
stjärnorna

de springer där framme allihop

de är på väg

du tar ut ditt hjärta
och hänger upp det
över oss

de är framme nu
säger du

hör du att
de knackar

 

 

 


 

 


 

Home - Texts - Galleries - Other media - Links - Contact